Frågan om molntjänster och kommunikation i molnet är ju inte ny utan har diskuterats under relativt lång tid i Sverige, så frågan om molnets vara eller inte vara får nog sägas redan vara avgjord. Mitel är en av världens största leverantörer av kommunikationslösningar i molnet, och de flesta av våra kunder använder redan molnet för att hantera sin telefoni och kommunikation. Visst finns det ett antal kunder som av olika skäl väljer att äga sin telefoni- och kommunikationsplattform och som även sköter driften i egen regi, men de blir allt färre.

Vilka moln finns det då?

Låt oss börja med att titta på en enkel modell över olika molnvarianter. Var och en av dessa molnvarianter har sina respektive för- och nackdelar.

Självklart blir detta inte på något sätt heltäckande, men kan väl i alla fall ge en liten idé om de olika möjligheter och eventuella fallgropar som man kan behöva ta hänsyn till.

Publikt moln

Publika moln är oftast det som vi i dagligt tal menar med molnlösningar. En tjänsteleverantör (kanske en av våra stora operatörer) sätter upp en tjänsteplattform som sedan flera kunder delar på. Erbjudandet ut till kunderna tenderar att vara ganska hårt paketerat och det finns få möjligheter att få anpassningar till sin verksamhet utöver det som finns i grundutbudet. Det här gör att det är relativt enkelt att komma i gång med en publik molnlösning och det kräver inte så mycket kompetens av den som använder tjänsten. Kostnadsbilden är relativt enkel att få överblick över och brukar innebära en tydlig förutsägbarhet i kostnad över tid.

Publika molnlösningar tenderar att vara relativt flexibla vad gäller antal användare, förutsatt att kunden avtalat om denna skalbarhet. Flexibilitet i form av funktioner och anpassningar har dock en del begränsningar eftersom andra kunder kan komma att påverkas av anpassningen. Då flera kunder finns i samma tekniska plattform finns det även begränsade möjligheter att som kund styra servicefönster och uppgraderingar till en tid som passar just den egna verksamheten.

Vill du ha en tydlig och lättförståelig prismodell med förutsägbara kostnader, stöd från tjänsteleverantören i den dagliga driften och kan acceptera att servicefönster styrs från operatören då kan en publik molntjänst vara intressant för dig.

Privat moln

I ett privat moln är kunden, till skillnad från publika moln, helt ensam om ”sin” lösning. Med en privat molnlösning finns med andra ord alla möjligheter att få till en kommunikationslösning som är fullt anpassad efter de krav och önskemål organisationen ställer. Idag är de flesta privata molnlösningarna placerade i datahallen hos en tjänsteleverantör och endast klienter och telefoner finns ute hos den som använder tjänsten.

En privat molnlösning kräver lite mer av den som upphandlar tjänsten än en publik molnlösning. Här behöver kunden tänka till på vilka krav som är viktiga för verksamheten, vilka typer av funktioner och tjänster skall finnas med, finns det andra verksamhetssystem som skall kopplas samman (integreras) med lösningen till exempel.

Den tydligaste fördelen med en privat molnlösning är ju att den enskilde kunden kan få den helt anpassad efter sina önskemål. Kravställningen i upphandlingen bestämmer den flexibilitet i form av antal användare och funktionalitet som erbjuds. Anpassningar och utveckling som tillkommer efter det att upphandlingen är genomförd går oftast att göra, men kommer att kosta extra vilket gör att det för privata moln inte är riktigt lika lätta att förutsäga kostnaderna som det är för publika moln.

Den kanske största fördelen med just privata moln som kunder nämner är just möjligheten att avtala fram den frihetsgrad som är lämplig för den egna organisationen. Vill man köpa kommunikation som tjänst, men också att själv kunna styra över den dagliga administrationen, kunna lägga till användare direkt i systemet och ha kontroll på när uppgraderingar och servicefönster sker – då är privata molnlösningar förmodligen rätt.

Hybridmoln

Faktum är nog egentligen att de flesta idag har någon form av hybridmoln, dvs flera olika molntjänster som var för sig kan vara publika- eller privata molntjänster med separata avtal som används parallellt eller tillsammans i verksamheten. Tänk som exempel en Mitellösning som privat moln för att hantera telefoni, kombinerad med en Teamslösning från Microsoft för samarbetsfunktionalitet samt ett CRM-system som Salesforce för kundregistret med de sistnämnda tjänsterna i det publika molnet.

Det som börjar hända nu är att vi som tillverkare ser tydligare krav från kunder på att kunna koppla samman de olika tjänsterna så att de, även om de är var för sig relativt standardiserade tjänster, uppträder för användarna som en unik och väl anpassad lösning.

En annan trend som blir allt tydligare är utvecklingen mot olika typer av microtjänster, tex autentisering eller meddelandefunktioner, där grundfunktionen i en applikation kompletteras med tjänster i molnet. Mitel ligger väl framme här i och med vårt djupa samarbete med molnjättar som Amazon Web Services och Google Cloud Platform via teknikplattformen Mitel CloudLink.

Slutord

Avslutningsvis så använder de allra flesta av Mitels kunder redan en molnlösning, eller kommer att göra det inom en inte allt för avlägsen framtid. Den frågan som kräver lite eftertanke är dock vilken typ av moln som är optimal för just er verksamhet, och hur ni vill hantera det faktum att ni förmodligen redan idag har flera olika molntjänster som skulle kunna ge er mervärde om de kopplades samman.

Det här är tankar som tål att resoneras kring, kanske tillsammans med oss på Mitel? Vi är redan idag en av världens största leverantörer av kommunikationslösningar i molnet, oavsett om vi tittar på publika, privata eller hybrida molnvarianter. Kontakta oss så tar vi en dialog om hur vi kan hjälpa er.